PISA 2025: vad resultaten mäter, och vad de inte säger

Vad PISA mäter, och vad det inte mäter

PISA bedömer 15-åringars förmåga att använda sina kunskaper i verkliga situationer, inte hur väl de behärskar de nationella läroplanerna (franska utbildningsministeriet, september 2026). Cykeln 2025 handlade om naturvetenskap.

Enligt Frankrikes utbildningsministerium deltog 6 501 elever i 15-årsåldern i 302 skolor som valts ut slumpmässigt. Resultaten är kollektiva: inga elevbetyg och ingen rangordning av länder. Poängen har dessutom konfidensintervall: i naturvetenskap skiljer sig Frankrikes 483 poäng inte från tolv OECD-länders resultat; fjorton gjorde bättre ifrån sig (DEPP, notis 26.39, september 2026).

Frankrike: tre resultat kring genomsnittet, en nedåtgående utveckling

Frankrikes tre resultat ligger nära OECD-genomsnittet (482, 463 och 461), men vart och ett har sin historia. Naturvetenskapen är i stort sett stabil sedan 2022 (minus 4 poäng) och backar 12 poäng sedan 2015. Matematiken tappar 16 poäng på tre år, efter 21 poäng mellan 2018 och 2022; läsförståelsen faller 18 poäng på tre år, efter 19 mellan 2018 och 2022 (DEPP, notiserna 26.39 och 26.40).

Rörelsen går längre än Frankrike: i ett fast urval av 24 OECD-länder backar genomsnitten 11 poäng i naturvetenskap, 26 i matematik och 31 i läsförståelse sedan 2015 (ministeriets presspaket). Frankrikes nedgång är snabbare i matematik (16 poäng mot 9 sedan 2022), och enligt ministeriet har åtta placeringar tappats (presspaketet).

Fördelningen förändras: 33 % av eleverna ligger under nivå 2 i läsförståelse, 36 % i matematik och 26 % i naturvetenskap; de främsta i läsförståelse faller från 7 % till 4 % på tre år (DEPP, notiserna 26.39 och 26.40).

Japan, Estland, Korea, Kanada: jämföra, med förbehåll

Fyra system dominerar, över OECD-genomsnittet i alla tre domänerna (poäng i naturvetenskap, matematik och läsförståelse; OECD, 8 september 2026):

OECD placerar dessa fyra bland de system som kombinerar resultat, inkludering och svag koppling till social bakgrund: mindre än 10 % av variationen i naturvetenskap förklaras av socioekonomisk status (OECD-rapport, volym I). Frankrike ligger i andra änden, med 100 poängs skillnad mellan de mest och minst gynnade eleverna i naturvetenskap, mot 85 i genomsnitt inom OECD (DEPP, notis 26.39).

Jämförelsen har sina fallgropar, som OECD dokumenterar: dessa fyra länder backar också 12 till 17 poäng i läsförståelse sedan 2022, Kanada bär en asterisk för en avvikelse i urvalet, och beteckningen B-S-J-Z (Kina) med 597 poäng täcker fyra provinser, inte ett land.

• Japan: 538, 525 och 503; 89 % på nivå 2 eller högre i naturvetenskap.
• Estland: 527, 508 och 499; 13 % högpresterande i matematik.
• Sydkorea: 526, 522 och 501; 23 % högpresterande i matematik.
• Kanada: 510, 485 och 490; 84 % på nivå 2 eller högre i naturvetenskap.

Vad ett genomsnitt inte säger

En poäng är inte ren förmåga. Ansträngningstermometern ger 6,4 av 10 i Frankrike, mot 7,2 i OECD, och den är svagt korrelerad med resultatet: 450 poäng för medelhög ansträngning i läsförståelse, 447 för hög ansträngning (DEPP, notis 26.40).

Kontexten väger också in: socioekonomisk status förklarar 14 % av variationen i franska naturvetenskapsresultat, mot 12 % i genomsnitt inom OECD (OECD:s landnot för Frankrike). Och OECD-genomsnittet beror på avgränsningen: läsförståelsenedgången sedan 2015 är 28 poäng bland nuvarande medlemmar, 31 i ett fast urval av 24 (OECD-rapport, volym I). Frankrike uppfyller alla OECD:s kvalitetskriterier (landnoten).

Vad en skolledning kan göra med det

PISA beskriver ett system, inte en enskild skola. Tre signaler berör ändå beslut som fattas på plats.

Läsförståelsen är den mest mätbara byggarbetsplatsen: en elev av tre under nivå 2, och en tillbakagång, sett till OECD, koncentrerad till komplexa uppgifter, som att väga flera källor mot varandra eller bedöma en information. Nationella prov och placeringsprovet i början av gymnasiet följer dessa förmågor; ministeriets läslistor, med start höstlovet 2026 (presspaketet), ger ett enkelt stöd.

Skärmarna hör till skolans ordningsregler: där telefonen är förbjuden minskar den rapporterade distraktionen med omkring 13 % (OECD:s landnot för Frankrike), men bara 27 % av franska elever går i en sådan skola, mot 49 % i genomsnitt. Lagen utvidgar förbudet till gymnasieskolan och kräver att varje skolplan anger reglerna för digital användning (presspaketet).

Familjekontakten avslutar listan: 49 % av franska elever säger att en förälder varje vecka intresserar sig för vad de lär sig, mot 58 % inom OECD, och OECD kopplar det utbytet till en skillnad på 26 poäng i naturvetenskap, vid jämförbar social bakgrund (presspaketet). PISA sätter den nationella ramen, med ett mål på 20 poäng till 2029 (presspaketet); besluten vilar på lokala data.